VAL TILL LAGTINGET

Innehåll:
- Rösträtt och valbarhet i lagtingsval
- När förrättas lagtingsval?
- Valmansföreningar och valförbund
- Valmatematiken
- Det senaste valet
- Övriga val
- Valdeltagande

ALLMÄNT OM LAGTINGSVALET

Ålands befolkning företräds i fråga om självstyrelsen av Ålands lagting. Lagtingets ledamöter utses genom omedelbara och hemliga val där rösträtten är allmän och lika för alla röstberättigade.
Lagtinget har enligt självstyrelselagen själv lagstiftningsbehörighet i fråga om val till lagtinget. Reglerna om lagtingsval finns i landskapslagen om landstingsval och kommunalval (ÅFS 1970:39).

RÖSTRÄTT OCH VALBARHET

I val till lagtinget får bara de som senast på valdagen fyllt 18 år och som har åländsk hembygdsrätt (länk till yy) delta. Hembygdsrätten är också en förutsättning för valbarhet, d.v.s. för rätten att ställa upp som kandidat i valen.

NÄR FÖRRÄTTAS LAGTINGSVAL?

Ordinarie lagtingsval hålls den tredje söndagen i oktober vart fjärde år. Man kan också förtidsrösta eller brevrösta om man är bosatt utanför landskapet eller annars har svårt att ta sig till vallokalen. Vidare ordnas det förtidsröstning på olika inrättningar (sjukhus och vårdhem).

UPPSTÄLLANDE AV KANDIDAT

 
I valet har de etablerade politiska föreningarna rätt att lämna in kandidatlistor. Utöver partierna har s.k. valmansföreningar rätt att lämna in kandidatlistor. En valmansförening är ett antal röstberättigade personer som går samman i en valmansförening och upprättar en gemensam kandidatlista med en eller flera kandidater. För varje uppställd kandidat krävs tio personer i valmansföreningen. Partierna och valmansföreningarna kan i sin tur bilda valförbund.

VALMATEMATIKEN

Varje kandidat i lagtingsvalet har ett eget nummer. Den som röstar skriver sin kandidats nummer på valsedeln. Man röstar således inte som i många andra länder på en partilista.
Det åländska lagtingsvalet är en kombination mellan personval och listval. Valet är proportionellt och då valresultatet räknas ut används en metod som utvecklats av den belgiske matematikern Victor d'Hondt.

Fördelningen av de 30 mandaten i lagtinget sker proportionellt på basen av kandidatlistornas sammanlagda röstetal, d.v.s. det antal röster som kandidaterna på listan i erhållit tillsammans. Om två eller flera listor ingått valförbund betraktas valförbundet som en helhet.

Vilka personer som blivit invalda avgörs av kandidaternas personliga röstetal. Inom varje lista görs en prioritering, den som har flest personliga röster erhåller hela listans röstetal som sitt s.k. jämförelsetal, den som erhållit näst mest med röster erhåller hälften av listans röster som jämförelsetal och trean erhåller en tredjedel av listans röster som jämförelsetal o.s.v. Motsvarande beräkning görs för valförbundet som helhet efter det att man rangordnat kandidaterna enligt deras jämförelsetal på listan.

DET SENASTE VALET

Det senaste lagtingssvalet hölls den 16 oktober 2011. Efter valet är sex grupper representerade i lagtinget. Här kan du läsa mera om lagtingsvalet.

Nästa lagtingsval hålls i oktober 2015.

På ÅSUBS hemida finns statistik om valen.

ANDRA VAL

Samtidigt med valen till lagtinget hålls valen till fullmäktige i de 16 åländska kommunerna. Kommunalvalen på Åland hålls alltså inte samtidigt som kommunalvalen i riket. Däremot går ålänningarna till valurnorna samtidigt som övriga finländare när det gäller riksdags- och presidentval.

VALDELTAGANDE I VAL SOM HÅLLITS PÅ ÅLAND SEDAN 1979

Lagtingsvalen
1979 60,0 %
1983 64,4 %
1987 64,3 %
1991 62,4 %
1995 62,5 %
1999 65,9 %
2003 67,6 %
2007 67,8 %
2011 66,9%

Riksdagsvalen
1979 56,2 %
1983 56,0 %
1987 52,8 %
1991 50,8 %
1995 52,1 %
1999 54,8 %
2003 60,3 %
2007 57,1 %
2011 51,1 %

Elektorsvalen
1982 64,8 %
1988 53,1 %

 
Presidentvalen
1988 53,9 %
1994/1 70,3 %
1994/2 74,3 %
2000/1 59,1 %
2000/2 61,6 %
2006/1 57,5 %
2006/2 61,9 %

 
EU-folkomröstningar
- nationell 1994 61,2 %
- åländsk 1994 49,1 %

 
Val till Europaparlamentet
1996 44,4 %
1999 21,8 %
2004 35,6 %
2009 48,2 %